Tjej- och transjouren i Lund

Tjej- och transjouren i Lund är en feministisk förening som funnits sedan 2001. Vi arbetar för att stötta och stärka unga tjejer och transpersoner. Här kan du läsa mer om oss!

Vilka är vi?

Tjej- och transjouren i Lund startades 2001 och är en ideell feministisk förening som vänder sig till unga tjejer och transpersoner. Föreningens tidigare namn är Tjejjouren i Lund, men från och med 2023 heter vi Tjej- och transjouren i Lund. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna och har idag drygt 60 ideellt engagerade medlemmar.

Alla som är medlemmar i vår jour är personer som definierar sig som tjejer och/eller transpersoner. Verksamheten är separatistisk för att vi vill skapa ett eget forum där vi kan stötta varandra och dela erfarenheter av att utsättas för patriarkalt förtryck.

Hjärtat i föreningen är vår jourverksamhet där vi kan kontaktas via telefon, chatt eller mail. Jouren är öppen på måndagar och torsdagar kl 19-22. Alla som är eller har varit aktiva inom vår verksamhet har tystnadslöfte.

Tillsammans med Kvinnojouren Lund driver vi den separatistiska mötesplatsen för unga hbtq+ personer Q-hänget.

Vi deltar också på olika evenemang, anordnar föreläsningar för allmänheten och håller i workshops på skolor.

Föreningens styrdokument

Här kan du läsa om vad som förenar oss som medlemmar på Tjej- och transjouren i Lund.

Separatism

Tjej- och transjouren i Lund är en trans- och kvinnoseparatistisk förening vilket innebär att vi riktar oss till unga som identifierar som tjejer och/eller transpersoner. Alla medlemmar i vår förening definierar sig också som tjejer och/eller transpersoner.

På Tjej- och transjouren i Lund förenas vi i syskonskap mot patriarkalt förtryck. Basen till det stöd vi ger är den delade upplevelsen av att vara en utsatt grupp i patriarkatet vi lever i. Majoriteten av de våldsutsatta som hör av sig till till oss har varit utsatta för våld av en cis-man. Den som varit utsatt för våld av en cis-man får hos oss stöd av personer som delar upplevelsen av att varan en utsatt grupp i patriarkatet vi lever i.

Vi ser att både cis-kvinnor och transpersoner misgynnas av de binära könsnormerna, de sexistiska fördomarna och det patriarkala våldet. För oss är transpersoners rättigheter och välbefinnande en avgörande del av jämställdhetsarbete.

Tanken med separatism är att personer som är särskilt utsatta förenas i ett rum där de får vara normen. I vår jour är den interna samhörigheten en källa för gemensam styrka vilket är en förutsättning för att vi ska kunna stötta andra.

För oss betyder feminism en kamp för allas lika rättigheter - oavsett könsidentitet, etnicitet, klass, funktion eller sexualitet. Vi står för ett transinkluderande och intersektionellt jämställdhetsarbete.

Jourens historia

2001 - tjejjouren i lund grundas

Hösten 2000 samlades ett gäng intresserade och engagerade tjejer för att hålla studiecirklar kring olika ämnen som berör tjejer. År 2001 på våren bildades föreningen Tjejjouren i Lund.

Så här skriver en av grundarna av Tjejjouren i Lund om tanken med verksamheten:

Min tanke när jag drog igång Tjejjouren i Lund var just ha ett öppet klimat inom organisationen och hålla den så bred och öppen som möjligt. Detta för att det hela tiden varit min övertygelse att en alltför subkulturell eller ideologiskt smal förening inte gynnar en så praktiskt inriktad verksamhet. Den gemensamma basen skulle utgöras av en feministisk grundsyn. Tanken med att välja separatismen som organisationsform var att man som utsatt tjej eller ung kvinna inte just i den upplevelsen skulle behöva möta och berätta om sin upplevelse för män. Eftersom det därför var kvinnor som drev och arbetade inom jouren var det även en viktig tanke att det endast skulle vara kvinnor som kunde bli medlemmar och således tillskansa sig rösträtt.

– Rebecca Rehnström 2009, grundare av Tjejjouren i Lund

2020 - jouren blir transinkluderande

Sedan 2001 har jouren vuxit och förändrats. Från början kunde vi erbjuda stöd enbart via telefon, men nu har vi även chatt och mail. Separatismen i jouren har också förändrats när medlemmarna år 2020 tog beslutet att inkludera transpersoner.

Under verksamhetsåret 2019 fick vår styrelse uppdraget att driva arbetet med att utreda jourens kvinnoseparatism för att kunna öppna upp verksamheten och stödet för alla som utsätts för patriarkalt våld i vårt samhälle. Under året har styrelsen drivit inkluderingsarbetet genom olika diskussionsforum, kunskapsutbyte, interna utbildningsdagar samt genom att anställa en verksamhetsutvecklare som varit huvudansvarig för att utveckla och förankra jourens inkluderingsarbete bland medlemmarna. Därmed har samtliga delar av jourens verksamhet präglats av detta arbete under året, vilket lade grunden för att medlemmarna på årsmötet röstade för att ändra jourens separatism och därigenom inkludera även transpersoner i verksamheten.

Emma Johansson, Styrelseledamot 2019 och ansvarig för jourens interna inkluderingsgrupp

2023- jouren byter namn

Sedan föreningen blev transinkluderande har vi lärt oss att inkluderingsarbete är en fortlöpande process och att tydlig representation är avgörande för att skapa en trygg och inkluderande plats för unga transpersoner. Att vårt namn inte representerade hela vår målgrupp såg vi som ett hinder i vårt inkluderings- och synlighetsarbete. På årsmötet 2023 tog medlemmarna beslutet att byta föreningens namn till Tjej- och transjouren i Lund.

På årsmötet 2023 röstade medlemmarna igenom ett efterlängtat namnbyte. Nu har vi äntligen ett namn som speglar vår målgrupp, och även den transinkluderande feminism som våran förening bygger på. Namnbytet innebär att vår målgrupp nu är bättre representerad i vårt namn, vilket vi tycker är jätteviktigt. I den interna verksamheten är det dock inget som förändrats år 2023. Vi är samma jour som innan, men nu med ett namn som bättre speglar vår verksamhet och värdegrund. Så kort och gott: nytt namn, samma jour. Och precis som alltid - vi backar dig!

— Jessica Paulsson, ordförande 2023